Tjena!

Tror hela Lidköping studsade upp till jobbet idag, så här dagen efter "miraklet". Vilken grej, svårt att ta in att det blir final för första gången på 29 år, otroligt kul! Grabbarna har gjort en fantastisk säsong och all cred till dem, till Magnus, Ari och Matte och alla andra som äras bör.
Matchen igår kan jag inte skriva något om eftersom jag inte såg den, men lite synd att vi inte fick se den på tv är det allt med tanke på vilken rysare det blev! Bollnäs förtjänar beröm för sin semifinalserie, de gjorde den spännande och sevärd på alla sätt.

Nu väntar en helt underbar vecka för grabbarna, förmodligen en av de bästa i deras karriärer. Det blir mycket ryggdunk, mycket uppmärksamhet i form av tidningar, tv och annan media. Leendet på läpparna sitter där permanent under hela vecka och livet känns verkligen rättvis!! Men vips så är det söndag...
Allt detta är ett av hindren som kan påverka utången av finalen, det gäller att inte skena iväg, ryckas med och tappa fokus på vad som det verkligen handlar om, att vinna en match till. Detta klarade vi inte inför semifinalen 2005 och det var den stora orsaken till att vi åkte ur den gången trots att vi förmodligen hade det bästa laget det året.
David och Danne kommer få en oerhört viktig roll under den kommande veckan. De båda har varit med och upplevt detta och jag hoppas innerligt att de får en halvtimme efter träningen ikväll att berätta för övriga vad som väntar dem, både under veckan och om själva matchen.

Som sagt, veckan fram till finalen är väldigt speciell, men det är inget emot vad själva finalen blir! Det liknar inte något annat dessa killar varit med om tidigare, frånsett då Danne och David. Från det att bussen rullar in på Studenternas kommer inget likna det näst häftigaste de upplevt. Ljudnivån kan man inte föreställa sig, kommunikationen på plan är nästintill omöjlig. Det gäller att hitta tillfällen, typ hörnor emot, när någon eller några utvalda får komma till tals om eventuella förändringar i spelet. Det är en så enormt annorlunda upplevelse att det är lätt att bli tagen av stunden, och då är det svårt att prestera på toppen av sin förmåga. Många av dessa detaljer blir viktiga nu fram till matchstart för att inget ska bli som en överraskning för spelarna, eller ledarna för den delen.
Mitt tips till spelarna är att komma ut fem minuter tidigare än vanligt till isuppvärmingen, åk omkring och titta hur allt ser ut, läktare, de olika hejarklackarna med mera, och bara supa in atmosvären, för att sedan bara koppla bort och bara lägga fokus på matchen, så gott det går, och det måste gå! Kort och gott, njut av allt som händer under veckan och finaldagen, men tappa ALDRIG fokus på vad som är det viktiga, nämligen matchen.
För om veckan fram till finalen är härlig, så kan jag lugnt berätta mina damer och herrar att, vid vinst, är veckan efter minst sju resor bättre, obeskrivlig och underbar...

SAIK är inte bara ett ruggigt bra bandylag, de har i stort sett samtliga varit med om detta och har rutinen på hur allt ska hanteras, vilket jag ser som en klar fördel. Det kan låta konstigt men hur lagen hanterar veckan fram till finalen kan bli nog så avgörande denna gång, med tanke på hur olika finalrutinen ser ut. Visst, SAIK har även de några förstagångsfinalister, men det är lättare att smälta in i det när merparten av laget varit där.
Jag håller SAIK som favorit. Dels med mitt resonemang om finalrutin, dels att de har toppat formen och ser starka ut. Samtidigt är det EN match och allt kan hända (förhoppningsvis) och jag tror det passar Villa perfekt att favoritskapet ligger på SAIK och att man får komma till Uppsala som "underdogs". Villa kommer dessutom få det klart största stödet på Studenternas, och det kanske kan bära fram de våra!!

Jag stack ju ut hakan efter seriematchen mot Edsbyn, att jag var säker på att SM-guldet går till Lidköping!! Det är jag naturligtvis inte, men tänk att möjligheten faktiskt finns, är inte det helt jäkla UNDERBART!


YNWA  //  Pära