Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.
⇒ Om Personuppgiftspolicy och cookies

Beställ

Håll dig uppdaterad med NLT digitalt för 1 kr Fri tillgång till hela nlt.se i en månad

Skärmavbild 2018-11-28 kl. 09.35.38

Våra älskade sociala medier

I dag när jag var inne på Youtube och av någon anledning hamnade på ett klipp ur en tysk film slogs jag av hur konstigt internet och sociala medier är. Det visar vilka vi är och påverkar vad vi gör på andra sätt än vad någonting gjort förut.

Våra sociala måttstockar har vänts upp och ner sedan internet och sociala medier damp ner i våra brevlådor. I lågstadiet var jag cool om jag hade en pojk- eller flickvän på Moviestarplanet, oavsett om jag hade skapat båda användarna och var ihop med mig själv. I mellanstadiet var det antalet Facebook-vänner som avgjorde tuffhetsgraden. Nu bestämmer kommentarer på Instagram och matchningar på Tinder om jag är snygg eller inte. Om ingen re-tweetar mig på Twitter är jag inte rolig. Om jag inte har tillräckligt många poäng på Snapchat har jag inga vänner. Det har bara gått 15 år sedan Facebook lanserades och sociala medier avgör redan vem jag är. Hur det kommer se ut om ytterligare 15 år har jag absolut ingen aning om.

Internet har också gett en ny mening åt begreppet multi-tasking. Hela världen finns nära till hands under varje dag, varje timma och varje minut. När jag sminkar mig och äter frukost tittar jag på Youtube. När jag cyklar lyssnar jag på podcast. Under en biologigenomgång kan jag plugga på engelskaglosorna på datorn under tiden. Alltför ofta kommer jag på mig själv med att titta på en film på datorn och scrolla Instagram på telefonen samtidigt. I skrivande stund har jag Spotify i hörlurarna. Att bara göra en sak åt gången har blivit ovanligt, och det är inte konstigt att barn och ungdomar blir stressade och ofokuserade när oändligt många distraktioner finns i bakfickan hela tiden.

Jag har länge funderat på att radera appen Snapchat, iallafall för en vecka eller två, för den tar mycket tid och energi. Hur töntigt det än låter vet jag inte om jag skulle klara det. Det finns så många kompisar som jag bara har kontakt med genom den gula appen med spöket på och så många beslut som tas där. Jag vill ju inte missa någonting. Tänk om någon frågar om vi ska ses och jag inte svarar? Tänk om någon skriver om ändrade tider i vår klass-chatt och jag inte ser det? FOMO, fear of missing out, rädsla för att missa, är någonting som jag tror de flesta i min ålder lider av i dag och som är anledningen till att jag helt enkelt inte vågar radera Snapchat. Jag vill inte vara den som har missat någonting.

Det här kanske inte var en särskilt glad eller positiv krönika, men det var en ärlig reflektion om dagens samhälle. Om våra älskade sociala medier. Som lärt mig så mycket, som skapar plattformar där jag träffat fantastiska människor och som ger mig möjlighet att på en sekund komma i kontakt med alla jag älskar. Men som kan vara ganska frustrerande, jobbiga och energikrävande och som styr våra liv mer än jag någonsin kommer att förstå. Sociala medier har under hela mitt liv bestämt vem jag är och vad jag gör, och jag tror det kommer fortsätta vara så.

Mest läst