Då var jag fast besluten om att jag skulle försöka bli låtskrivare men tiderna förändras och nu har jag länge känt mig mer och mer säker på att jag vill bli journalist. Att skriva och uttrycka mig i allmänhet är något jag inte kommer ifrån.

Det är som ett litet syndrom som gör att jag alltid vill säga vad jag tycker och tänker. Man kan använda det till mycket men ibland är det irriterande. Som när man känner på sig att man borde hålla tyst och försöka ställa sig i ledet bland alla andra. Det finns tillfällen då man måste ge upp. Dessa tillfällen är dock inte många och jag kämpar alltid för min sak.

Min fritid liknar på många sätt mina skoldagar. Det allra mesta i mitt liv består av musik. Jag tar lektioner i både gitarr och sång. Utöver det har jag ett band som heter T. Vi har hunnit vara med i tävlingar, spelat in i studio och spelat inför människor. Tyvärr har vi inte hunnit ta oss till Skandinavium riktigt än.

Nytt för i år är att jag ska vara med och anordna någon form av poesikvällar. Annars blir det mycket konserter, plugg och även en del politiskt engagemang inom Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.