Det var under sommaren 2008 som Lisa satte sig ner på en bänk inne i Skansen-akvariet för att ta det lugnt, och fem minuter senare när familjen gått vidare upptäckte hon att hennes digitala kompaktkamera var borta.
– Jag hade kanske en dålig klänning på mig, berättar Lisa. Den hade ganska stora fickor, så det kunde ramla ur saker.

Om det var så att någon tog kameran direkt ut hennes ficka eller om kameran föll ur och att någon sedan tog den vet man fortfarande inte. Så fort som man upptäckte att kameran var borta gick familjen tillbaka till bänken och frågade runt om någon hade sett en kamera, men ingen hade sett något. Kamerna anmäldes som saknad till receptionen, och senare även till polisen.
– Jag hade panik och typ grät, förklarar Lisa om hur det var när man upptäckte att den verkligen var borta. Det kändes obekvämt, som den där känslan av att det hela tiden fattas någonting.

Men som tur var för Lisa så slutade historien, till skillnad från flera andra, någorlunda lyckligt ändå.
– Polisen hade en likadan kamera som vår inne, men det var inte våra bilder på. Då sa de att om ingen har sökt efter den om tre månader så skulle vi få den istället.
Så tre månader efter kameran hade blivit stulen fick familjen ett samtal från polisen, som berättade att det inte varit någon som sökt efter kameran som de fått in. Några dagar senare kom den till Lidköping med posten, och Lisa fick i alla fall tillbaka något som kunde ha varit hennes egna kamera.

Jennifer Karlsson