Blogg

Blogg - publik

bloggbild

Bandybloggen

Läs bloggar om ett ämne:

Taggmoln test

Allmänt  

Blogginlägg

  1. Sjal java!

    Sandviken i dag och det kommer förhoppningsvis bli en riktigt trevlig kväll i Göransson Arena. Det kommer bli en tuff batalj och vi kommer givetvis att kämpa för två poäng och den så viktiga fjärdeplatsen. Vi tränade lite lätt igår kväll och slipade lite på detaljer som vi ska försöka få till nu när det roliga börjar.

    För övrigt så åker Henrik Larsson fortfarande innanför straffområdeslinjen och skjuter klackträff trots att Berggren lämnat in sitt veto på detta regelvidriga övertramp, vi hoppas så klart att det är slutfjantat med detta och att vi alla kan slappna av och fokusera på övningarna.

    Herr Larsson tycks inte skämmas nämnvärt utan rycker mest på axlarna och hävdar att han trots allt är där för sin egen utveckling och inte för Martins.

    I omklädningsrummet spelas det fotboll på tv-spelet, det kan vara ett playstation och spelet heter Fifa någonting. Vissa är i ärlighetens namn riktigt duktiga medans andra påstår sig spela i tidsfördrivssyfte. Om någon undrar hur det går för undertecknad så kan jag glädjelien stolt presentera mig som undefeated i vårt för närvarande mycket skrattglada omklädningsrum.

    Snart kommer du, samling 10.30! Givmilda och underbara 78:an! Tack för att du alltid ställer upp. Hittar jag en billig tappstation så slutar jag med bandyn och driver den ihop med dig. Du får självklart ingen lön och du behöver därför inte heller jobba eller stå som ansvarig för verksamheten. Bara vi kan fika ihop någon gång under dagen och att du tankar och tvättar bilen ett par gånger i veckan. Allt för en härlig och trevlig gemenskap. Nu är du sen som vanligt med att hämta mig innan samlingen, tråkigt men ett ganska gott tecken, inga överraskningar så här långt! Sjal java!

    Mot Sandviken och gratis mat i Brändåsen

    Sjal java (kan vara felstavat) betyder att gratis är gott på ryska.

    83

  2. Comeback på Bandysajten

    • 15 feb 2010 08:15

    Efter en tids frånvaro här på Bandysajten passar jag på att göra comeback och visst passar det utmärkt efter två poäng och en underhållande match mot Haparanda.

    Matchen kändes väl mer eller mindre avgjorde efter 30 minuter. Jag tycker vi spelade riktigt bra i första halvlek, tät defensiv och snabba omställningar med många som ville vara delaktiga. Haparanda ska vara stolta över sin säsong så här långt och det är faktiskt riktigt kul att ett lag som kommer från allsvenskan inte anpassar sig till andra lag utan kör sitt eget race och tror på sin egen spelidé.

    Nu tror jag förvisso att laget inte kommer orka mobilisera kraft och ta sig till slutspel, resorna och den tunna trupp man har sliter förstås för mycket i längden.



    Tredje gången gillt för min del och äntligen ett VM-GULD, det är förstås ett minne för livet. Jag tänkte försöka förmedla lite av de känslor som man ger sig in med i ett VM och vad som händer under och efter turneringen.

    Vi samlade truppen i Sandviken och tränade tillsammans under två dagar, det är ganska intensivt och inte mycket annat än bandy dessa dagar. Visst, det finns tid för dem som glömt kalsongerna hemma att fixa detta och för de som vill umgås så finns alltid grabbarna från Edsbyn där till tröst om någon behöver prata.

    Det är ett härligt gäng med många riktigt vassa lirare och sköna människor, det kändes tidigt att vi skulle bli svåra att slå denna gången. Vi bodde på Radison SAS precis intill Moskvafloden, alltså samma hotell som vi bodde på senaste vi spelade VM i Moskva.
    Sist var det Patrik Nilsson som störde min nattsömn genom att snarka ihjäl hela kvarteret i Laappenranta. Denna gång var det ”Lusen” (Linus Pettersson) från Sandviken som höll ”låda” på rum 691. Jag tror nämligen att jag första gången någonsin blev utmanad på allvar gällande onyttigt intag. Jag klämde förvisso bra med chips men Lusen var nog strået vassare i detta avseende. Grattis Lusen! Det finns tävlingshästar och så finns det träningshästar.

    Vi spelade första matchen mot Finland och det är alltid skönt att komma in i turneringen direkt. De spelar tufft och har en del skogshuggare i de bakre leden som skördar en del framgång när matcherna blir jämna. Den dagen var, till deras olycka, vi alldeles för bra och vi tog en ganska enkel seger till slut. Resten av gruppspelet handlade mest om att bygga vidare på de saker vi tränat på i Sandviken och jag tror inte någon tar mig riktigt på allvar om jag påstår att med fel inställning kan vi förlora även emot Norge eller USA. En sak bör däremot tilläggas och det är att varje gång man trär en landslagströja över huvudet vill man göra sitt yttersta för laget.

    När de på pappret lite lättare matcherna är spelade ska man helt plötsligt upp och möta världens näst bästa bandylandslag med individer på i stort sett varje position som är lika snabb eller snabbare på rören. Du vet att du måste vara fokuserad i varje situation och när du tror situationen är över då är de där igen. Man får hålla en grundfart som är långt över det normala för att överhuvudtaget komma rätt i en åkning, allt går så mycket fortare och när du får bollen som forward så bör du vara nära maxfart annars blir man bestulen på bollen ögonblickligen.
    Nu ville vi såklart vinna matchen i gruppspelet men det viktigaste var ändå att vi kunde ta med oss bra saker från matchen och inte avslöja allt för mycket inför en eventuell final.

    Semifinalen mot Finland gick till en början inte alls som vi tänkt oss, i alla fall inte resultatmässigt. Vi visste att Finland skulle trycka upp med mycket folk och att omställningsspelet skulle bli lite av en nyckel i matchen. Finland tog ledningen två gånger om har jag för mig och vi fick inte vårt spel att stämma riktigt. Vi lyckades tillslut att spela upp oss och det var aldrig något snack om vilket lag som var bäst i semifinalen.

    Finalen var en stor uppvisning i hur bandy ska spelas, ruskig defensiv ett sjuhelsikes tempo och ett par mål med vansinnigt fina kombinationer kryddat av individuell skicklighet i absolut världsklass. I 89 minuter var jag helt tvärsäker på att jag äntligen skulle få vinna ett VM-guld. Men otroligt nog lyckades ryssarna kvittera till 5-5 precis i slutskedet och för en sekund så kändes matchen helt körd. Man var helt slut och med det publikstödet hemmalaget hade och dessutom fyllda med ny energi av det sena målet så kändes det där guldet nu genast väldigt långt bort.

    Wallén, den finske domaren, blåste av matchen, den ordinarie tiden var slut och förlängning väntade. Vi samlades och pratade ihop oss och här kändes det som att vi bestämde oss. Rädslan för att förlora existerade inte, vi skulle bara vinna, vi var det starkare laget. Man såg sig omkring när vi stod där i ringen, inga blickar var tomma trots det där sena skitmålet. Det fanns inte att vi med så många vinnarskallar skulle förlora en sådan här match, inte ens i ryssarnas lejonkula.

    Matchen rullade på och vi var ordentligt tillbakatryckta den första förlängningskvarten. Vi fick vår första chans på en hörna i andra förlängningskvarten, Nilsson fick en dubbelchans och var på vippen att göra 6-5. Det var därför en helt sagolik känsla när ”Mossan” (Daniel Mossberg) brytöt in från kanten och la in det där avgörande målet i öppen kasse.

    Jag satt på bänken just då men jag tror att jag var inne på planen innan bollen rullade över mållinjen, allt för att försöka ta mig in i den där firande klunga av spelar som ryckte och slet i varandra, det är just den här känslan som man aldrig som spelare kan beskriva riktigt. Det är i dessa ögonblick som idrotten visar sin finaste sida mot oss spelare. Nu har man fått vara med om att vinna VM-GULD i ryssland. Tack för soppan!

    Sju matcher på så kort tid sliter förstås på kroppen och även om tempot varit avsevärt högre än i elitserien så har det tempo man tagit med sig hem bytts ut emot trött skalle och slitna muskler. En stor fet brosch till Villas restaurang för den goda maten och er inställning till alla event i Sparbanken Arena. Keep it upp!

    83

  3. Vi har som lag inte drabbats men kanske var det bara en tidsfråga innan någon i vårt lag gråtit krokodiltårar över ett matchstraff och en match avstängning på köpet. Bra initiativ av förbundet att ändra på den mest korkade och märkligaste regel som någonsin funnits i bandyns finrum.

    Jag blev själv så less när jag förra veckan knappt hunnit luta mig tillbaka i soffan förrän Lusen (Linus Pettersson) hade fått matchstraff och en på förhand tight och spännande bandymatch förvandlats till en avslagen transportsträcka. Okej, Sandviken var nog så bra i första halvlek men man vinner inga bortamatcher på Zinken med tio man i nästan 90 minuter.

    Ok, nog om detta och åter till våra inställda matcher. Vad finns det att säga kring detta? Hur resonerar vi spelare? Jag kan berätta hur vi spelare resonerar. Vi har i alla de fall då matcherna blivit inställda varit överens att ställa in. Det hade inte varit hälsosamt att spela någon av dessa matcher. Det hade dessutom varit farligt då stora sprickor i isen uppmärksammats.

    Detta är såklart något som inte direkt gynnar oss, vi kommer få ett ruskigt tufft schema framöver. Vissa i laget ser däremot inte lika negativt på detta, däribland Pär Fahlén.

    Han svarade en journalist på följande sätt.
    Som lag av alla inställda matcher? Ni kommer spela flera tuffa och täta bortamatcher med tajt mellanrum.
    – Vissa påverkas mer än andra, i mitt fall är det inget problem. Jag gillar de tuffa matcherna och hoppas att jag kan visa alla i tv-rutan redan i dag vilken lirare jag egentligen är. För mig är alla matcher precis som villa klacken sjunger när jag gör mål, Rock´n roll.

    Vi ser alla fram emot morgondagens drabbning, det ska bli kul att få spänna musklerna med 2000-talets mesta mästare Edsbyn. Det kommer bli tufft, det kommer gå fort och det kommer smaka mumma med tacobuffe på innekrogen Röda bonden efter matchen. Alla är tillgängliga och laddade för fajt.

    Jag tänkte inte köra någon look a like denna vecka utan väljer istället följande tema.

    Den bäst betalde bandyspelaren i Lidköping! Då menar jag verken mig eller Johan utan vår egen LSÅ (lille snabbe åttan).



    Notera flinet efter ett guldkantrat kontrakt med Gripen. Grattis Gripen till en av de bästa spelare jag spelat med, mannen med magisk inställning, enorm glöd och passion för bandy.

    Veckans brosch går till Gert Svensson och hans vapendragare, det går nya tåg och nya flyg. Ni är galna med era utflykter och det är kanske därför som ni uppskattas så av oss spelare.

    83

  4. Vilken magisk inramning och sanslöst drag vi bjöds på vid invigningen av Sparbanken arena. Som spelare kan jag bara buga och bocka till det faktum att vi kommer att få träna och spela under bra förutsättningar under en lång tid, åtminstone tills den dagen då någon påminner än om att det är dags att sluta.

    Premiärmatchen då? Det kändes som vi var någon meter längre, vägde ett par kilo mer och så spelade vi precis den bandy som vi vill göra på hemmaplan, åtminstone under första kvarten.

    Det kunde knappast vara en överraskning för Kungälv att det skulle gå fort först kvarten, timeout efter 15 minuter och fullständigt utspelade. Det är därför med stor respekt som jag vill passa på att ge Kungälvs spelare en stor brosch för deras agerande, de vek inte ner sig utan tog sig samman och fortsatte med sitt ”speedade” och anfallsglada spel, annorlunda och ibland förödande kanske. Jag tycker ändå det är kul att man som lag vågar vara annorlunda och att ha en egen idé om hur man vill spela utan att kopiera och regissera något annat lag. Vi ska väl ändå försöka förbli en underhållningskanal för kommande storspelare och publik.

    Match mot Falun och som jag har förstått kommer det bli kallt, riktigt kallt. Jag såg lite ifrån matchen mellan Frölunda och Färjestad och där hade stackars Ulf Dahlén klätt upp sig för expedition nordpolen. Än roligare var det att se spelarna som i cirkus 30 sekunder for ut på isen för att sedan byta och värma sina fötter under någon slags infravärme. Så, visst var det synd om hockeyspelarna som fick spela inför 31 000 åskådare i nästan fyra minusgrader. Jag tror temperaturen landar på någonstans runt 15-20 minus mot Faluns så det blir väl 2x45 och varmsaft i paus.

    Vi har i alla fall tänkt hämta två poäng och om någon för ett ögonblick är orolig för underskattning kan jag slå ihjäl de tankarna här och nu. Vi är laddade och jobbar hårt för att förbättra vissa detaljer i vårt grundspel, vi börjar imorgon.

    Here we go med veckans look a like och även veckans hårding, stenhårda Marcus ”Stakka bo” Sixtensson får glädjen att infinna sig. Jag vill också passa på att önska Marcus ett snabbt tillfrisknande från den otäcka smäll som drabbade honom under en seriematch på Råslätt förra veckan.



    Klicka här för att se bilden på Stakka bo

    Jag vill också dela med mig av lite saker som hänt i och runt omklädningsrummet. Erik Schön blev överstegris i en trixningstävling som arrangerades under tisdagsträningen. Överstegris innebär att man har fått bokstaven G för första missen R för nästa miss och så vidare. Detta hände Erik sju omgångar i rad och han är därför veckans i särklass största överstegris. Det bör tilläggas att han mötte bollkonstnär undertecknad och då kanske denna fadäs blir något mer förståelig.



    Inför premiären var jag något tidig ner till samling och blev tilldelad en plats av trafikdirigenterna nere vid arenans parkering. Jag tyckte att det inte riktigt stod rätt till och mycket riktigt så hade jag rätt när jag med ett snabbt tryck med kameran från arenans restaurang lyckades fånga dessa stackars bilar. Här kommer ett tips. Salta så ni ser rutorna eller öka avståndet mellan bilarna i mitten. Underbart!

    83

  5. 100 kronor på 33 lotter

    • 16 dec 2009 10:00

    Det var med stor besvikelse som jag fick lämna återbud till den mycket speciella och nostalgiska matchen i fredags. Sista matchen utomhus och över 40 grader i kroppen.

    Jag låg istället hemma i tv-soffan, febrilt letande efter någon radiokanal som kunde tänkas referera matchen. Det är helt vansinnigt jobbigt att inte kunna vara på plats och se hur matchen gestaltar sig, att inte finnas med i omklädningsrummet och känna pulsen. Det är surt, riktigt surt! Jag insåg också ganska snart att mobilen funkade mycket bättre än de brusande kanaler som jag jobbade mig igenom under ett par minuter utan önskat resultat.

    Det var riktigt synd om mig i fredags, inte bara för att radiokanalerna svek och att min höga temperatur i kroppen gjorde mig helt utslagen, utan också för att mina 33 bingolotter gav 100kronor. Alltså 100 kronor på TRETTIOTRE bingolotter! Vi får tre stycken lotter varje vecka som vi kan sälja eller behålla själva. Jag hade samlat på mig ett gäng och som jag tror det ökar chansen till vinst markant desto fler lotter jag rättar samtidigt. Man kan ju också rätta tre i veckan men då känns chansen till vinst avsevärt mindre. Nu vann jag 100 kronor och om någon har något bra tips så är jag bara måttligt intresserad och inte direkt supertaggad inför uppesittarkvällen den 23 december.

    I lördags var jag i alla fall tillbaka på rätt räls, något piggare gav jag mig därför ut på stan för att röra på benen och få lite frisk luft.
    Det skulle jag såklart inte gjort, för alla i hela Lidköpings kommun var på stan och var det inte kö i butikerna så trängdes folk fram på gatorna och försökte man komma fram någonstans så var det djungelns lag som rådde denna dag. Jag var inte intresserad av att armbåga mig fram och rådslog därför med regeringen (Josefin) om att få komma hem, efter en stund fick jag genom min önskan. Allt som har en bra början har ett bra slut som Fronda så fint uttrycker sig. Målade också någon timme på kvällen och det kändes som dagen ändå var helt OK.



    Så var det söndag och nu måste mitt uterum snart bli klart, jag hade knappt vaknat förrän jag gått ner för att se hur mina strykningar på limträet hade blivit, oturen och min förmåga att inte alla gånger lyckas med mitt måleri visade sig även denna gång gå i uppfyllelse. Fel brytning på färgen och äggfärgade limträbalkar uppenbarade sig mycket retligt i mina nyvakna ögon. Tur att jag har bra kontakter och att Micke alltid ställer upp, du är verkligen en klippa Micke.



    Jag tänkte köra en lika som bär och eftersom jag vet att Kent aldrig läser min blogg vågar jag mig därför på att påstå att det finns vissa likheter, om det sedan är personligheten eller utseendet låter jag vara osagt denna gång.

    Klicka här för att se bilden på Thaddeus Harris i Polisskolan

    Under dagen fick jag besök på Optimera av en ”gammal” STORspelare i Villa BK. Jag vet inte om mötet arrangerades av någon annan men det är lika unikt varje gång som man får ett par minuter med dig. Jag vill att du ska veta att jag fortfarande renoverar mitt hus och att jag hoppas bli klar någon gång nästa år. Så fort jag blir klar kommer jag att skicka en inbjudan till de finare kvartern. Så ”Greve Sixten af Stenhammar” ha tålamod, jag vill inte göra detta halvdant.
    Jo förresten detta värmde såklart extra för hela denna veckan.

    83

Annat innehåll

Kontaktinformation