Bo Eliasson (V) är bondpojk med rötterna i Salebyjorden. Det arvet är han stolt över. Han växte upp på Erik-Larsgården i Saleby tillsammans med tre syskon.
I skolan gjorde han ett ärevarv eftersom han var ”lite busig”. När han väl klarat av nian stack han till sjöss och seglade sedan i flera år. Han har också arbetat som hamnarbetare, i vården och på Findus för att nämna några av jobben. 1968 började han på folkhögskolan i Tomelilla. Där läste han in allt han tidigare struntat i och la till det en gymnasieexamen som gav honom en plats på fil kand-utbildningen med ekonomisk historia som huvudgren.

Samtidigt med universitetsutbildningen flyttade han in i ett kollektiv i Lund. Han fick sin fil.kand och började forskarutbildningen i ekonomisk historia. Han hade bildat familj, hade två barn och det var läge för en akademisk karriär. Men 1979 dog Bosses pappa. Ett tag försökte han sköta både forskarutbildningen och lantbruket i Saleby men det gick inte. I det läget kände han att det viktigaste var att förvalta arvet från fadern och han flyttade till gården i Saleby och blev lantbrukare i 14 år.
– Jag jobbade dag och natt. Jag hade extrajobb i stan för att få det att gå ihop, säger Bosse Eliasson.

1993 orkade han inte längre. Då övergav han lantbruket och flyttade in till Lidköping. Han fortsatte jobbade på Systembolaget och blev ombudsman för vänsterpartiet på halvtid. När partiet gick fram blev han ombudsman på heltid.
Det politiska arvet har han från fadern trots att han var genuin Centerpartist.
– Han var folkrörelseman, mot överheten och för rättvisa och jämlikhet, säger Bosse Eliasson.
Att han själv hamnade längre ut på vänsterkanten är en följd av att han träffade många socialister på sjön. På folkhögskolan fanns en U-landslinje som ökade medvetenheten om orättvisorna i världen. I kollektivet fanns flera som var med i dåvarande VPK. 1973 gick Bo Eliasson med i partiet och på den vägen är det.

Kommunpolitik började han med först när han kom till Lidköping. I kommunstyrelsen hamnade han 1988.
Vänsterpartist blev han av rättviseskäl.
– Vi har sådana enorma resurser och ändå finns det många som far illa. Alla har rätt till ett tryggt och anständigt liv, säger han.
Efter 40 år har han fortfarande drivkraften kvar.
– Det finns en viss ilska inom mig. Jag berörs fortfarande, annars skulle jag inte hålla på, säger han.

När han får välja tre saker han vill driva börjar han med stränderna.
Lidköpings kommun är på rätt väg men han vill se en mer målmedveten satsning på att rusta upp stränderna.
– Det är en oerhörd tillgång för Lidköpingsbor och besökare. Det är också en rättvisefråga att man kan komma till stranden på hemmaplan. Alla har inte råd att köpa sommarstuga eller resa, säger Bo Eliasson.
Han vill se anställa i äldreomsorgen, skolan och förskolan.
– Det är viktigt för att de äldre ska få bra vård och för att barnen ska få en bra start i livet. De borgerliga vill dra ner. Vi vill utöka, säger han.

Han vill också göra allt som går för att ungdomar ska få jobb.
– Det är fruktansvärt att så många unga står utanför. Det finns ingen mer lönsam investering än att ge ungdomarna en bra start i livet. Ungdomarna måste ha jobb och lägenhetet och kunna planera sina liv, säger han.

Ronny Weihard
ronny.weihard@nlt.se
0510-89705