Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.
⇒ Om Personuppgiftspolicy och cookies

Beställ

Håll dig uppdaterad med NLT digitalt för 1 kr Fri tillgång till hela nlt.se i en månad

181010-psykiskohalsa-780502_se.nlt_1.jpg
Psykisk ohälsa ökar i hela världen, visar en ny rapport. Arkivbild.

Psykisk ohälsa ett växande problem

Den psykiska ohälsan breder ut sig över hela världen. Det kostar inte bara i mänskligt lidande utan kan även innebära stora förluster för den globala ekonomin, visar en ny rapport. Även i Sverige uppger människor, framförallt skolelever, att de mår allt sämre psykiskt.

- Situationen är extremt dyster, säger en av huvudförfattarna till rapporten, Vikram Patel, professor vid Harvard Medical School i USA.

Det är en rapport som publiceras i den medicinska tidskriften The Lancet, som visar att den globala psykiska ohälsan stigit dramatiskt de senaste 25 åren. Samtidigt, anser Patel, investerar inget land tillräckligt för att hantera situationen.

- Inget annat av mänsklighetens hälsoproblem har negligerats så mycket som psykisk ohälsa, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

Rapporten är författad av 28 internationella specialister inom psykiatri, folkhälsa och neurovetenskap och lyfter fram att krisen kan orsaka långvarig skada på människor, samhällen och världsekonomin. Problemen kan kosta den globala ekonomin uppemot 16 000 miljarder dollar, motsvarande runt 145 000 miljarder kronor, mellan 2010 och 2030.

Fängslas

Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att runt 300 miljoner människor i hela världen lider av depression och 50 miljoner av demens. Bipolär sjukdom beräknas finnas hos runt 60 miljoner människor och schizofreni hos 23 miljoner. Enligt rapporten utsätts också människor med psykisk ohälsa i många länder för brott mot mänskliga rättigheter, genom att till exempel bli fastbundna, torterade och fängslade.

Även i Sverige syns en ökning av den självrapporterade psykiska ohälsan. Särskilt tydligt märks den hos skolelever, där den ökat ända sedan 1980-talet.

- Vi är inte helt klara över varför det ser ut så här, men när det gäller skolelever har vi tagit fram en rapport där det framstår som att förändringar i skolan och på arbetsmarknaden har ganska stor betydelse. Det är en ganska tuff press på unga i dag, att man verkligen måste klara skolan och bli godkänd i nian. Det kan vara ganska tufft om man samtidigt har psykiska besvär, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten med inriktning på psykisk hälsa.

Högre krav

Hon tror också att en ökad acceptans för att uttrycka att man mår dåligt psykiskt har betydelse.

- Vi märker på ungdomar att de pratar om det här på ett helt annat sätt än tidigare. Man har lättare för att söka hjälp, och ställer högre krav också på att man ska må bra även psykiskt.

För att vända trenden tror Hillevi Busch att man måste börja jobba med de här frågorna tidigt, redan innan ungdomarna mår dåligt.

- Dessutom måste det finnas vägar tillbaka. Nu kan det kännas lite ödesmättat, att klarar du inte nian så är det kört. Man kommer inte in på andra utbildningar, kan inte få ett jobb med bara grundskoleexamen. Man måste göra det lättare att komma tillbaka.

Mest läst