Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.
⇒ Om Personuppgiftspolicy och cookies

Beställ

Håll dig uppdaterad med NLT digitalt för 1 kr Fri tillgång till hela nlt.se i en månad

190111-makedonnamnbyte-854103_se.nlt_1.jpg
Makedoniens premiärminister Zoran Zaev kramar om parlamentsledamöter efter beslutet om en grundlagsändring.

Ja till namnbyte i Makedonien

Makedoniens parlament i Skopje har röstat igenom en grundlagsändring som möjliggör att landet kan byta namn till Nordmakedonien. Sammanlagt 81 parlamentariker av 120 röstade ja till förslaget, rapporterar flera medier.

Namnbytet syftar till att sätta punkt för en mångårig dispyt som fått Grekland att blockera Makedonien från medlemskap i EU och i försvarsalliansen Nato. Frågan är mycket kontroversiell. I Grekland anser många att namnet Makedonien kan ses som ett anspråk på de tre regioner i norra Grekland som benämns Västra, Mellersta och Östra Makedonien.

Nu återstår att Grekland säger ja. Regeringen i Aten siktar på en parlamentsomröstning i frågan i mars. Men även om namnet tros röstas igenom har frågan lett till splittring. Det oppositionella grekiska högerpartiet Ny demokratis ledare, Kyriakos Mitsotakis, hoppas att namnstriden ska sluta i en misstroendeförklaring mot premiärminister Alexis Tsipras regering. Parlamentsvalet som ska äga rum senast i oktober skulle i sådant fall kunna komma att tidigareläggas

Tsipras var snabb med att gratulera grannlandet efter beskedet att namnbytet godkänts, skriver nyhetsbyrån Reuters.

FN-ledda samtal för att lösa namndispyten ledde fram till det nu omstridda förslaget Nordmakedonien, inom ramen för det så kallade Prespa-avtalet.

Bakgrund: Turerna kring namnbytet

TT

Frågan om Makedoniens namn har varit känslig ända sedan staten bildades i början av 1990-talet efter att ha brutit sig ur det då sönderfallande Jugoslavien. Ett par år senare löstes frågan preliminärt genom det provisoriska namnet Före detta jugoslaviska republiken Makedonien (förkortat Fyrom på engelska), under vilket landet blev medlem i FN.

I dagsläget verkar staten under namnet Republiken Makedonien, sedan det förts in en formulering i konstitutionen om att staten inte har några territoriella anspråk. FN-ledda samtal för att lösa namndispyten låg nere i flera år fram till sommaren 2018 då de återupptogs och ledde fram till det nu omstridda förslaget Nordmakedonien, inom ramen för det så kallade Prespa-avtalet.

Namnfrågan är viktig för Makedonien, inte minst för de makedonska politiker som vill att landet går med i EU och Nato.

Greklands regering har i och med Prespa-avtalet gett klartecken för ett makedonskt medlemskap i EU och Nato under namnet Nordmakedonien, men det formella beslutet har ännu inte fattats av parlamentet i Aten och frågan har fortsatt att orsaka politisk turbulens i landet.

När avtalet tas upp för omröstning i Greklands parlament är ännu oklart. Regeringen planerar en omröstning i mars, men det kan också bli tidigare. En majoritet av de grekiska väljarna är enligt opinionsmätningar motståndare till avtalet, men bland de 300 ledamöterna i parlamentet i Aten finns det enligt regeringspartiet Syriza en majoritet som kommer att rösta ja.

Även i Makedonien finns kritiska röster mot ett namnbyte. Bland annat är president, Gjorge Ivanov en högljudd motståndare.

Mest läst